Historia

Byggföretaget som exploaterade stora delar av Upplands Väsby öster om motorvägen var Norrköpingsföretaget L E Lundberg Byggnads AB. Man köpte upp byggföretaget Hugo Holmqvist som höll på med vinkelhusen i Skälby, och konstruerade om husen till trähus. Lundbergs köpte dessutom upp råmark och projekterade gator, vatten, avlopp, el, och lät bebygga Skälby, Brunnby, Johannedal och Sjukyrkoberget.

Våra radhus är byggda enligt BABS 1960 och SBN 1967 och finansierades med statlig belåning. De fick inte vara utrustade med lyxiga lösningar. Diskmaskin och tvättmaskin ingick inte i priset men däremot ingick torkskåp och förberedelse för tvättmaskin i form av ett tomrör för elmatning. Alla rumsgolv belades med plastfiltmattor utom vardagsrummet som fick heltäckningsmatta. Köksgolvet belades med plastmatta. Värme- och bullerisolering uppfyllde de normer som gällde 1967, d.v.s. 12 cm mineralull i ytter väggarna och 2-glasfönster. Mellanväggarna försågs med enkel gips. Ventilationen var utformad som självdrag med luftintag i klädkammaren intill badrummet. Värmen utformades som el-värme med mekanisk bimetallstermostat. Köparna hade möjlighet att mot tilläggskostnad påverka utformning och utrustning av sina radhus.

Produktionen av radhusen på Liljevägen startade på våren år 1972 med avverkning av skogen, sprängning, terrassering, grundarbeten, nedgrävning av ledningar för vatten och avlopp, el tele mm. Därefter skedde utläggning av räls för byggnadskranen i mitten av den blivande Liljevägen. Husens undergrund utgörs av sprängsten, makadam och cementstabiliserad lösleca som kapillärbrytande skikt. Löslecan kom från en tillverkare i Linköping och visade sig senare inte alls vara kapillärbrytande. Numera använder man cellplast i grunder. Den motfyllda soute-rängväggen göts med traditionell plåtform med utlägg av plywood och distanspinnar av trä. Genom åren har dessa ruttnat och orsakat ett flertal läckor genom grundmuren. Utvändigt isolerades väggen med ett skikt kallasfalt vilket ansågs tillräckligt vid den här tiden. Ett antal husgrunder har genom åren frilagts för tätningsåtgärder och förbättrad dränering

Betongstommen göts med ett system av vinkelform som kallas tunnelform och innebar att bärande väggar och bjälklag göts samtidigt. Oerhörda problem med formarna i början av produktionen, innebar en försening redan från starten. När sedan problemen väl var lösta gick det undan med besked, med start vid Liljevägen 56 och sedan en huslänga i taget på var sida av kranbanan. Översta bjälklaget (takbjälklaget) var platt med en svag lutning mot mitten där den vågräta ränndalen var placerad med invändiga regnvattenavlopp.

De stora öppningarna efter tunnelformen byggdes igen med utfackningsväggar, och takbjälklaget isolerades med 15 cm cellplast försedd med förklistrad underlagspapp för att omedelbart erhålla en regntät byggnad. Vad ingen visste var att cellplasten måste lagras i ca. ett halvår för att härda och genomgå en krympprocess innan den kunde byggas in. Nu krympte den fastklistrade cellplasten på taket och orsakade efter några år sprickor i pappen med ganska omfattande läckor som följd. En förlikning uppnåddes där Lundbergs, Höganäs-tak och husägaren svarade för 1/3 vardera av kostnaden för en omläggning av taken, inklusive ytterligare ett lager cellplast med kilar för bättre lutning.

Våra hus var ganska svårsålda under 1972-73 och ett flertal visningar anordnades i huset Liljevägen 56 med beskrivningar, ritningar och boendekalkyler. Ett gavelhus kostade 197 500 kr och finansierades med lån och en kontantinsats av 20 000 kr. Det kan tyckas att köpeskillingen med dagens mått mätt, var väldigt låg, men man skall komma ihåg att en vanlig årslön på den här tiden var ca 40 000 kr dvs. det gick åt 5 årslöner.

De första åren här på Liljevägen präglades av en fantastisk nybyggaranda med anläggning av rabatter, trädplantering, plank- och staketbyggen och ordnandet av uterum och terrasser. Umgänget mellan grannar var också ganska intensivt.

Berggrunden i Upplands Väsby är radonhaltig och det har också påverkat halterna i våra radhus. Vi har fått information av kommunen och hjälp med radonmätningar. Vi har även fått bra information om lämpliga åtgärder för att minska radonhalten i husen.

Nu när dessa rader skrivs år 2009 präglas verksamheten med husen av fönsterbyten och renoveringar av kök och badrum. Installation av luftvärmepumpar har kommit igång som en följd av höga elpriser. Många av husägarna har låtit bygga förstukvistar som ersättning för den ursprungliga trappan av betong, och entrédörren får då också ett skyddande tak. Byte av ruttna taksargar på carportar, och staket på balkonger har blivit ett måste för en del husägare. Några hus har också fått nya frånluftsfläktar på taket för att förbättra den ursprungliga självdragsventilationen och får då naturligtvis på ett bra sätt ut radongas ur huset. I en del carportar har husägaren låtit bygga ett litet förråd eller hobbyrum på ett sådant sätt att man ändå får plats med två bilar.

Gunnar Ericsson

Historieskrivning från en som var med!